Hösten är här
Vi promenerade längs Årstaviken bort till Skanstullsbron och tillbaka, på tillbaka vägen blev det brådis när jag kom på att det var onsdag och sångstund på Öppna förskolan. Kommer man efter klockan 13 är det fullt, då kommer man inte in. Sången börjar klockan 14. Väl framme kom vi in som sista vagn tror jag. Det var 3 andra mammor från vår föräldragrupp där. Det var mysigt å Signe å mamma sjöng som om vi inte brukar göra annat å det brukar vi knappt heller.
När jag promenerade blev jag lite en tänkande jag och började kolla mig omkring, då hittade jag först den här starka svampen. Den får symbolisera mig, så stark ska jag bli. Att jag åtminnstonne orkar ta min dotter upp och in i livet.
Sen hittade jag ett till trevligt par. Då slog det sig att om man tycker det är jobbigt, så kan man alltid ta hjälp av en kompis. Då kanske man ändå fixar att ta sig igenom det som är jobbigt.
Nog för nu. Nu ska jag ge lillfisa en potatis, för det är hon värd!
Stakt och uthållig till jul?
Ser ni? Jag kan.. få till det här med bilder :) Hurra det bor en hacker i oss alla. Undrens tid är ännu inte förbi.
Jo, idag har jag varit på mitt första PT-pass och Signe har varit på MiniSats själv första gången, det gick sisådär.. Mamman svettades och bäbisen klarade sig i 45 minuter sen hördes i högtalarna "Kan Signes mamma komma till minisats, Signes mamma till minisats." Det var precis efter att vi kört ben, så jag haltade på skakande ben mig dit så fort jag kunde. Sen fick min PT vara "barnvakt".
Varför PT? Ja inte är det för att jag är Stockholmare.. nej jag har alltid velat å man får se det som en investering i sig själv för det är fan inte billigt. Önskade mig av Andreas i julklapp för massa år sen, men kom inte till skott. Så nu hade jag några timmar att ta igen + att de hade erbjudande om köp 12 få 2 på köpet. Sagt och gjort. Jag och M som vi kan kalla henne träffades för ett par veckor sen, hon kändes bra. Seriös och lite sträng å bestämd, eller nä, men det var inte en biffgubbe å inte en liten 20årig lillsnärta. Så vi träffades som sagt, gick igenom mål å det var där jag sa att jag ville vara "Stark och uthållig till jul" Sån som jag alltid har varit, eller typ innan världens bästa tjej kröp in i min mage. Nu är hon ute och jag vill fungera och må bra ända in till tidens dagar just därför PT.
Annars är det här min 4e vecka jag tränar som tidigare på gymmet sen i mitten på april då jag slutade för att det inte kändes bra, jag blev lixom orörlig. Fast det var vattengympa-pass på slutet men det var säkert bra på nåt vis. För förlossningen gick ju såå smidigt, haha, värkar i 1 1/2 dygn. Men det var det värt så här efteråt. Men säg inte att jag sagt det om jag någonsin blir på smällen igen och ska till att föda..
Sen nu på eftermiddagen kom Jennie förbi, vi drog iväg och shoppade. Mamman fick jeans, tröjor, trosor å hela medivitten, pappan fick nå han behövde å ja Signe hon fick 2 klänningar, pyjamasar och mössa. Jag ska lägga in lite bilder snart, måste bara fixa bildbevis först annars blir det lite svårt. Jag är inte så mycket för klänningar å rosa tjejkläder men de här kommer bli kanon! Vi ska ju på 30års fest i helgen :)
Nu känner jag mig i fas och det som skavde bakom örat, att jag inte kunde lägga in bilder i bloggen har jag löst. Nu är det sängen som väntar för imorgon är en ny dag då jag mår bäst om jag är någolund pigg.
Jag passar på att lägga upp ett par bilder på magen när vår lilla stjärna bodde där inne, så ni kan se att det finns endel att jobba på för mig och min PT M. Får man visa naket? Fast bara lite.. kanske är sånt lite avsmakligt eller pinsamt. Men ser det ut som jag bryr mig?
Frukt och nötbollar
Jag vet att han hade i cashew, dadlar och lite kaffe. Å sen vet jag att jag fick diska köksassistenten så däri hackade han och fixade. Sen skulle det väl vara nåt annat än kokos på dem, men jag tycker mycket om kokos. Å vem vet om han även tänkte lura mina ögon att det faktiskt var negerbollar, av choklad. Men nu blev det andra negerbollar kan vi säga.
Å ja, de var helt okej. Men jag snattade ändå även en hallongrotta ur frysen till mitt kaffe. Sån är jag..Mums!
Såhär fin är Signis i nya stolen
Kepstest i soffan, bildtest till bloggen
Tripp Trapp å nöjd mamma som har en elektriker som kock
Jag kommer leva på det länge, jag fick lixom rå om mig själv utan barn på armen. Jag älskar henne, men jag tror att mammajag behövde få strosa på lite själv. Själv å själv, nej jag fick ju umgås med fina, trevliga och underbara flickor. Tack för att jag blev inbjuden och att ni inte hade glömt bort mig.
Hmm, jag är lite sådär.. vet inte om jag ska börja namnge folk å bekanta jag skriver om. Men det kanske man typ gör. Fast just nu så är det bara bästaste från Norr som ens vet om att jag börjat blogga å vet vars man hittar det här dravlet. Vet ju inte ens om jag vill dela med mig till folk sådär.. det kanske är det som är meningen men ähh, jag vet inte. Fast det är ju kul med kommentarer å det får man inte om man skriver i det tysta. Man skulle kunna tänka såhär, om man inte vill läsa så behöver man ju inte eller hur? Å jag kommer inte att annonsera direkt.. HOHO, kolla in "spekuleramedmolgan" Du hör ju, vad fick jag namnet ifrån? Jag hade ett annat men så kom jag på att om jag använder mig av Å Ä Ö så kommer det bli klurigt om jag vill blogga när jag är ute å reser. Jo, det gör jag ju ofta. Nää just det, storhetsvansinne direkt.
Så det blev "spekulera.." utan att jag tänkte. Molgan, ja ni vet Alfons osynliga kompis. Man kan väl ändra tänkte jag, men nixpix, det kunde man inte å nu heter den det.
Hur jädrans intressant blev det här då? Mää, sluta läs då :) För jag tänker fortsätta skriva.
Jo det blev en Tripp Trapp till Signe idag. (igår hade lillfisan inget namn på bloggen men idag heter hon Signe, det kanske blir namn på alla tillslut..) En SuPeRfIn Lila. Jag är toknöjd, vi hade spekulerat om att köpa en begagnad. Men jag blev tokig efter allt Blocket letande efter den perfekta. Å efter bidrag från min kära syster (en tidig julklapp) som också skickade bidrag från mormor i himlen (en tidig julklapp även där som syster hade skrapat fram ur mammas handarbetskassa) Ja då bestämde jag att det var avgjort. En ny fin ska hon ha! Å nu har hon det, monterad å klar, hon har suttit i den å hon blev om möjligt ännu finare av att komma upp i normalhöjd. I min värld är hon värd allt, men att för första gången i mitt liv fått ett lönebesked med utbetalning på 0,00:- ja då är man inte så kaxig. Fast det lär ju dyka upp några slantar ändå från försäkringskassan. Men de dagar man tar ut mammapeng för är ju inte direkt att jämföra med en lön. Nu lät det som jag har superlön. Men nej du, så roligt är det inte. Borde fnula ut hur man lägger upp bilder också. Vännen från norr lägger alltid ut så fina bilder. Jag vill ju också göra det lite fint å mer kul, Intressant lixom.
Nu sitter min finaste sambo kärleken och spekulerar om mat igen. Det gör han jämt och ofta. Fast jag ska vara nöjd, själv är jag inte så intresserad. Men när jag är hungrig vill jag ha mat! Men att planera.. nej. Fast ibland försöker jag. Innan jag träffade prinsen kunde jag äta popcorn till middag. Å blir jag sugen så drar det nåt så infernaliskt i chokladtarmen. Fast popcorn och choklad.. nej jag vet att prinsens tänk om allt matigt och att han ger mig allt gott som alltid är riktig mat från grunden är det som gör mig mätt, glad, fin och trevlig. Tack för ditt engagemang kära! Den där kokboken han nu lusläser "Råsmart familj" verkar ju toppen!
Vad långt det blev.. är det fel? Finns det nåt rätt? Vete gudarna, jag gör såhär. Att radera känns boring.
Sugen, men lite rädd och vad hände med henne?
Men jag har ju lagat middag, ätit, busat bäbis, stretchat ryggen (ja det gör jag inte så ofta men idag är vi inte vänner riktigt så jag tänkte bjussa ryggen på lite mys i hopp om att vi ska bli vänner igen!)
Men sen då, ja Kärleken han blev kvar på jobbet.. Gosfia snurrade runt i gymmet och somnade.
Mamman är bjuden på fest ikväll, skulle först bli hämtad här hemma typ nu. Men det går ju inte när inte pappan har kommit hem. Å jag vet inte om mamman hade tordas ändå, men jag har bett att få möta upp lite senare. Det är flickor från förr. Det skulle vara, kommer bli, förhoppningsvis så kul :) En stund åtminnstonne. Fast hur gör man? Ska man lixom fixa sig? Hej här kommer jag med mascara som är 100 år å jeansen är slitna, men jag ska köpa nya när jag fått bättre form, å ja, tröjan är svart, eller var innan den blev urtvättad, men det är en gammal som har funkat på fest förut å den känns okej för mig.
Så typiskt mig att måla upp sådär, det är ju egentligen bara att ses å det tycker väl jag också! Men att få tänka lite när det ändå var 4 september 2010 jag var på fest senast gör väl inget? Helt sonika så beger jag mig ut i natten om allt går som planerat å barnet verkar kunna vara utan mammans bröst en liten kväll.
Hoppsan nu vaknade hon. Å jag vill mysa så nu lämnar jag bloggandet igen. Attans det här är ju skoj ju.. för mig som får skriva av sig lite.
I början på något nytt
Hur börjar man blogga? Jag som knappt läst någon annans.. jo okej jag har läst nu sen jag blev mammaledig men innan, nää då hade jag inte tid för sånt. Det kanske jag hade, men jag förstod inte att det faktiskt kunde vara ganska roligt. För det kan det har jag ju märkt. Å det lixom kliar i fingrarna, att få skriva lite, bara kluddeliklottra, tjattra, klinka på tangenterna ja eller typ SPEKULERA.
Ja så om nån nu skulle råka komma förbi och läsa så ber jag om ursäkt om nån tar åt sig något som de inte borde, de som känner mig vet att det slinker en del grodor ur det här kakhålet å då blir det ju kanske inte bättre när jag skriver heller. Men annars, Välkommen till nybörjarbloggandet med mig. Jag känner mig redan inspererad att köra igång.
Jag ska bara.. fixa lite, kommer tillbaka när jag gör det. Hepp så länge!
