spekulera

Uj nu var det ett tag sen sist. Men vi har haft annat för oss. Signisen och jag tog tåget till Norrland förra måndagen. Vi softade runt och på onsdagen lämnades lillfia hemma hos farfar för då var det dags för mamman att ta på sig sina gröna kläder. Jag har varit på övning och det var som alltid roligt och lärorikt. Har mött många nya bekantskaper och det har känts okej att vara ifrån min skatt några dagar. Inte asaroligt men okej. Men fasiken vad det var mysigt att kramas när vi sågs igen på söndagen! Hur kan man älska en liten tjej så in i bomben? Jag var trött och sliten och då Andreas kommit upp med bilen så hade jag en förhoppning om att få sova mig pigg i bilen påväg hem till storstan, men där hade vi lite delade meningar.. vilket resulterade i att jag sjöng barnvisor många mil genom vårt vackra land.


Åter på jobbet måndag morgon var jag lite vimelkantig och i huvudet var jag nog kvar lite i min befattning från skogen. Vi fick lite telefonkö och istället för att säga "nu gör vi ett ryck med telefonen" uttryckte jag mig "NU svarar vi i telefonen, frammåt.. Klart slut" Sicko! Men så kan det gå..

Igår var det valborg, jag minns förra året då jag tjatade om att jag ville åka ut och kolla på brasor. När vi väl satt oss i bilen och åkt runt lite minns jag hur jobbigt det var att sitta still i bilen. Inte kunde jag ana då att en vecka senare skulle vi ha fått vår bäbis. Således närmar det sig Signes 1års dag. Helt galet, var tog det här året vägen? Jag är morsa till ett barn som är 1 år, huga vem kunde tro det för 2år sen? Inte jag iallafall :) Men det är som jag sagt många gånger det bästa som hänt! Jag ÄlSkAr min busiga lilla familj!



Vilket väder det varit de senaste dagarna :) Våren är verkligen här, det blommar och grönskar. Idag har vi gjort ett ryck ute på balkongen, oljat in möbler och golvet. Vi är inte riktigt klara det blir vi först när det växer och grönskar även där.

Igår var det halvdag på jobbet när jag kom hem gick vi ut i lekparken. Det har nu fått en helt annan innebörd att gå ut med Signe. På med skor och kanske sitta lite i vagnen, för det här med att hon nu går själv gör det mer som en upptäcksfärd. Inte kan man ana att det ska vara så spännande att känna på gräset, dra fingrarna genom sanden.. att gå en bit ramla ner på rumpan och hitta alla möjliga grejer som man gärna helst skulle vilja smaka på.



Andreas fick lite egentid på hojjen, men han kom förbi och Signe sken upp.



Innan jag kom hem hade förstås pappan fixat lite käk till mamman. Han hade också lyckats tappa bort Signe en sväng. Men hittade henne..



Ute på balkongen där hon klättrat upp under bordet och var i full gång med att läsa.



Jo, men nu har jag åtminnstonne uppdaterat lite här på bloggen. Det känns så kul att göra det och kul när man får kommentarer. Fast mest är det för vår egen skull, jag blir glad av att kolla tillbaka på vad vi gör och se bilder på hur Signe växer. Man lever så i nuet och det är först när man ser bilder i "serie" som man verkligen märker att.. ja det händer endel :)

När jag träffade och lärde känna Andreas så fick jag komma i bekantskap med bricka. Alltså vi har väl haft brickor i min familj också, men han använder bricka ofta när det är fika dags. Så jag har också gått och blivit brickanvändare. Signe hon är också brickanvändare.. ja det här kanske vart ett sidospår men jag har förstås dokumenterat detta.. haha, således kommer här en fika bild



Nej nu ska jag ge mig, packa träningsväskan och ta fram kläder till jobbet imorgon sen är det väl dags för söndagsmys på en tisdag? Kram och bus på er allihop!