spekulera

Nu har själva julen passerat och det gick fort. Vi har rest Ånge Kommun runt och hälsat på och fikat och öppnat paket. Men vi har sån tur att få vara uppe i norr några dagar till. På juldagsnatten var det världens oväder. Stormen Dagmar kom och överrumplade oss människor. Vi vaknade mitt i natten allt var mörkt och så är det fortfarande på många ställen runt om. Vi var uppe hos syrran i skogen och fick starta elverk och laga mat på gasolspis, sånt campingkök. Vuxna karlarna fick ta med sig motorsågen för att röja väg så vi kom ut till andra befolkade byar. Vilket kaos. Helt plötsligt blir den lilla människan osäker och utslagen när stora jorden bestämmer sig för att ge igen allt ont som vi ger den varje dag och minut. Djup blev det där men jag tror att det är så.

Kvällen innan julafton klädde farfar och Signe granen.





På julaftonsmorgonen blev det fika på sängen och paketöppning. Mysigt värre. Sen promenerade vi till kyrkan och tände ljus. Kvällen innan hade vi även varit till min mammas grav. Det blir så fint när man får tända ljus och tänka en tanke eller två.

Sen blev det pulkaåkning, det var både roligt och lite läskigt tyckte hon den lilla som gjorde det för första gången.



Sedan gick vi in och tog ett varmt och mysigt bad. Jag har sagt det förr men när vi flyttar, nångång så ska vi ha ett stort badkar där vi alla kan plaska och busa :) Sen gjorde vi oss fina, kollade på Kalle Ankas jul och inväntade tomten.



Det är slöa dagar som sagt, men vi tar morgonpromenader, eller bör vi kalla det förmiddagspromenader? Vi är inte direkt den mest morgonpigga familjen..



Vi har varit och lekt med Signes små"kusiner" Loke och Lija. Det är så roligt men man blir trött av allt skoj. När vi var uppe hos syrran, somnade Signe medan jag bäddade spjälsängen, hann inte ens få någon kvällsgröt. Men är det roligt så är det :)



Som sagt annars så slöar vi, hälsar på i gårdarna och tar det lugnt. Signe busar och charmar de flesta i sin närhet och mammahjärtat klappar så det förslår.. Det går fort. Hon är inte liten nollställd bäbis längre, nej nu är det fullt ös. Sitta, skratta, krypa, titta, pilla på ALLT och skratta igen och skynda vidare till nästa tillhåll för upptäkt av förbjudna saker när mamman säger, Nej Signe. Men det är väl som i den där barnsången..
"Valpen min tycker om att ha skoj, man får ha tålamod oj oj oj, när en strumpa är försvunnen, då har valpen den i munnen. Men det gör, men det gör ingenting...." 



Nu hör jag att pappan har matat klart lillfisisen och vi ska bege oss mot centralare delar av kommunen. Vi ses och hörs!

God fortsättning och STOR vinterkram från oss!