Glada Barn

Mingel, pingel i advent, massa mys och ljus vi tänt.

Nu var det några dagar sen vi gjorde oss hörda. Allt flyter på. Vi har grejsat och donat. Julkalendern från moster Lena sitter på väggen. Tänk att det skulle dröja över 3 år innan vi gjorde ett hål i väggen i lyan. Vi har lixom gruvat oss lite, när allt är nytt och det inte finns ett enda hål eller krok någonstans så vill man att det ska bli rätt och rakt.. det blev det kanske inte, rakt alltså men kalendern skulle upp så var det bara. Nu har jag bara fäst de lätta och små paketen av naturliga skäl. Men roligt är det..



Vi har det lite livat på kvällarna, efter nattning sover Signe kanske en timme sedan är hon pigg som attan så vi har börjat ställa klockan på morgonen för att hon ska vara mer trött på kvällarna. Jag kan erkänna att vi har varit sega innan på morgonen, väldigt sega enligt andra föräldrar och barn i vår närhet. Men jag har inte känt att jag ska vara tvungen att väcka henne. Men nu, innan vi började med väckning (igår 1a december) så kunde Signe sova till typ halv 10 åtminnstonne. Vilket gjorde det stressigt som attan då vi har träning i Sickla vid 11, de dagar jag har dejt med PT M, men det har vi fixat. Men nu är det nya tider som sagt. Vi har börjat att stiga upp för att kolla på julkalendern på tvn. Okej, Signe kanske inte har någon behållning i just det men det känns som något att göra i arla morgonstund.

Igår började vi och det var mysigt att vara nakenfis och titta på tv i mörkret.



Efter tv-kalendern var det dags för vår egen, den Lena gjort. Paket nummer 1.



Idag var det samma visa och paket nummer 2.



Det är inte alltid så lätt att öppna paket innan man lärt sig, men det går och inslagningspapper är faktiskt gott om man heter Maj Stella Signe. Idag var det ett jättefint påslakan med tomtar som mostern hade broderat "Signe" på. Kolla in tjejens ögon nedan, det var himla fina tomtar :)



Igår kväll anlände finbesök av kompis Eva från Italien. Jag som varit lite EGO-sjuk i slutet fick chans att möta upp henne på stan och jag var ute i ett par timmar. Det hade visst varit lite jobbigt hemma men när jag kom hem hade hon, gofisen somnat. Andreas la ned henne i spjälsängen och hon sov där till klockan 1. Perfekt och jädrar vilken plats jag kunde sova på och i min favoritställning kunde jag ligga också, som ett kryss X. Underbart! Men även de dagar jag inte får ligga som ett X så gör det inte hela världen bara min finaste har det bra och får ligga som hon vill och det är oftast nära/på/vid mamma. Så är det bara, men någon vacker dag så gör hon nog inte det och då kanske det rent av är så jag saknar det..



Idag tog vi med oss Eva på en redig sväng, vi vandrade runt på söder. Vi hade målet inställda på ett cafè jag hört talas om. Cafè Glada Barn. Vi hittade det tillslut och det var hur bra som helst. Ett sånt som jag själv drömmer om att starta någon gång. Men innan vi kommit dit tog vi en sväng förbi uppe på Fjällgatan. Där jag och prinsen förlovade oss en kall februarikväll för snart 5 år sedan. Men idag var det jag, Signe och Eva som hade en liten fotosession där.



Sen hittade vi fiket



Och beställde in lunch till oss alla, de hade morotspurè på småbarnsmenyn för dagen. Hemlagat och ekologiskt, såklart! Helt underbart, 15:- roligt att beställa in mat även åt lillfia. Jag hade som alltid lunch med till henne men härliga ställen ska gynnas! Det fanns stor lekhörna och gott om plats för vagnar, skötbord och sånt som uppskattas :)





Annars är det här med krypningen som gör Signe mest gring när hon är på golvet, men jag tror inte alls det är långt borta. Hon kommer upp, och skjuter ifrån och kommer frammåt. Men Hon har inte fått till det här med armar och ben samtidigt.. fast snart så. Det är bara lite halt här hemma på golven vilket gör henne om än mer frustrerad. Kanske borde vi införskaffa nån matta. Jag tänkte i mitt stilla sinne för nån vecka sen att jag lägger ut fårfällen. Men njae, det räcker inte till.. Bara man vänder ryggen till så är Signe i någon annan del av rummet.

Nu kom jag på att det kanske inte alls var så bra att lägga upp alla de där bilderna ovan, tänk om nån Snuskpelle får för sig.. Nä, fy! Men jag låter de ligga kvar och hoppas att så inte blir fallet.

Nu ska jag krama om Prinsen bara för att jag kan. Imorgon ska han på julbord och snart åker ju jag och Signe bort ifrån honom några dagar.. Trist att han blir kvar hemma, men någon måste jobba. Och vi ska ju faktiskt på en tjejresa :)

Godnatt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0